Februari 2021

Vi fortsätter året i samma anda med att utnämna två frustar.

animal-2069714_1280Första frusten går till Dalecarlian Horseback Archery Academy som använder sig av en spännande metod för att introducera nya hästar i verksamheten, som utgår ifrån hästens behov av social kontakt med andra hästar. Hästarna får tre månader på sig att socialisera med resten av flocken utan krav innan de tas in i verksamheten, och man använder sig också av särskilda mentorhästar som fungerar som trygghet under hästens vidare utbildning. Intressant och hästvänlig idé tycker vi! 

animal-2069714_1280Den andra frusten går till Arvidsjaurs Ryttarförening som har valt att ha sina hästar barfota året om. De beskriver att hästarna är friskare och får färre skador, och dessutom blir det färre skador på ridskoleeleverna vid hovtramp. Det är inspirerande att en ridskola vågar ta ett så progressivt beslut att låta sko av alla sina hästar, och det är ännu mer inspirerande att en ridskola så långt norr ut med snö stora delar av året visar att det faktiskt går. Heja Arvidsjaur RF! 

animal-2029740_1280Vi har också två sparkar att dela ut. Den första sparken anknyter faktiskt till den tidigare frusten och handlar om att ridskolan Arvidsjaur Ryttarförening har blivit anmälda åtskilliga gånger av oroliga ”hästkännare” som är upprörda över att hästarna går barfota, men varje gång har länsstyrelsen konstaterat att hästarna har fina fötter. Detta är inget annat än vansinnigt att hästvärlden är så konservativ att de som vågar ”prova nytt” (om man nu tycker att hästens egna hovar är nya påfund) riskerar att få anmälningar på sig. Alla bakåtsträvare som tror att järnskor är ett obligatorium bör ta sig en funderare på hur väl en järnsko egentligen samverkar med hästens hovmekanism? (Svar: inte alls) 

animal-2029740_1280Den andra sparken går till det faktum att kapplöpningssportens uppföljning av dödsfall är bristfällig och missvisande. När en travhäst har dött på en bana kan man i media läsa att akuta dödsfall inom kapplöpningssporten är sällsynta och att alla hästar obduceras för att ta reda på dödsorsaken. Man kan få intryck av att sporten verkligen tar ansvar för sin olycksstatistik och arbetar systematiskt förebyggande. Sanningen är dock att det man pratar om är bara de akuta dödsfall som sker mitt på banan under tv-sändningar och som därför är svåra att blunda för. De hästar som fortfarande står på benen, men som kommer i mål med svåra skador och som körs till klinik för att avlivas nämns ofta inte i statistiken över dödsfall, även fast de har förolyckats på banan. På detta sätt putsas siffrorna till att bli snyggare än vad de i själva verket är. Under 2020 dog tre hästar genom akut cirkulationssvikt på svenska travbanor, och det kan tyckas lite men detta är bara de hästar som blivit liggande livlösa på banan. I själva verket var det (minst) tio trav- och galopphästar som förolyckades under olika lopp under 2020, om man också räknar in hästar som avlivats efter loppet. Vi önskar verkligen att kapplöpningsindustrin gav oss en mer sanningsenlig bild av hur farlig ”sporten” faktiskt är. Hästvälfärdsgruppens arbete med att sammanställa dödsfallen varje år innebär en hel del detektivarbete, men är oerhört viktigt eftersom sporten själv inte ger en rättvis bild av läget.  

Januari 2021

animal-2069714_1280Vi inleder året med två pigga frustar. Vi börjar med att frusta över att Danmark inför en ny djurskyddslag från och med 1 januari 2021. Den nya lagen innebär slår fast i § 11 att hästar måste ha sällskap av minst en annan häst, för att få sitt sociala behov tillgodosett. Det är fantastiska nyheter för hästvälfärden! Medvetenheten om behovet av social kontakt hästar emellan ökar världen över. 

animal-2069714_1280Den andra frusten delas ut med anledning av att Sverige och SLU blir centrum för ett nytt referenscentrum för hästvälfärd. Syftet med centret är att fler ska följa EU:s djurskyddslagstiftning och ska jobba med välfärdsfrågor för hästdjur och idisslare. Vi ser mycket fram emot att följa vad detta initiativ kommer att leda till. 

animal-2029740_1280Vi har också två sparkar att dela ut; den första riktas åt det faktum att Svensk Travsport mottagit flera tips om att fler travhästar än den mycket uppmärksammade elitloppsvinnaren Propulsion kan ha nervsnittats och därför tävlar otillåtet i Sverige. Svensk Travsport meddelar att man kommer att utreda alla tips, men vi anser att det är något alldeles på tok om hästarnas välfärd är beroende av tips från allmänheten. Djur är inte tävlingsredskap och spel på djur med pengar inblandade leder till dessa vansinniga operationer. Vi vill se ett stopp för spel på djur!  

animal-2029740_1280Den andra sparken går till det faktum att fyrverkerier är fortsatt tillåtet att sälja till privatpersoner. Nyåret 2020 går till historien som ett väldigt stökigt nyårsfirande på många håll i landet, och många djur av olika slag for illa kring nyårshelgen. Rapporterna om stressade och skadade djur, inte minst hästar, duggade tätt även i år – som vanligt kring nyår. Det är hög tid att förbjuda fyrverkerier! Pyroteknik och privatpersoner går inte ihop, det har vi alltför många smärtsamma rapporter om. 


December 2020

animal-2069714_1280Någon som aldrig räds att sticka ut hakan och säga vad han tycker är körprofilen Anders Eriksson. Anders lyfter frågan om hårt spända nosgrimmor och att detta förekommer hos de som kallas Sveriges dressyrelit. I ett inlägg på Facebook delar han en bild på dressyrryttaren Patrik Kittels häst i en reklambild för sommarens dressyr-SM, en bild som visar en nosgrimma så hårt spänd att huden runt den trycks samman av trycket. Vi riktar en frust till Anders för att han står upp för hästarnas bästa!

animal-2029740_1280Sen vill vi dela ut en spark som rör fenomenet sadeltvång. Alla som hållit på med hästar i någon omfattning har sannolikt stött på hästar som inte är förtjusta i att sadelgjorden dras åt. Fenomenet när hästen exempelvis spänner sig, kastar med huvudet, skjuter rygg och/eller blåser upp buken i samband med att sadelgjorden dras åt kallas för sadeltvång. Nu visar forskning att sadeltvång kan ha samband med magsår, och att hästar som visar obehag i samband med sadling bör få magsäcken undersökt med gastroskopi. Även andra smärttillstånd så som artros eller ryggbesvär kan ge sadeltvång. Som vanligt kan vi dra slutsatsen att om hästen visar obehag är det något som är fel, och vi riktar därför en hård spark åt det faktum att hästars obehag under sadling historiskt till stor del har ignorerats, och till och med bestraffats. Vi är nog många som bevittnat att hästar som visar sadeltvång blir bestraffade exempelvis med ryck i sadelgjorden, slag över kroppen, hårda åthutningar och till och med sparkar i magen. Det är dags att sadeltvång uppmärksammas som ett medicinskt problem och att människor slutar bestraffa hästar som visar obehag under sadling. 

November 2020

animal-2069714_1280Vi är på hugget i november och delar ut två frustar! Den första går till de tre tyska hästforskarna Laureen Esch, Konstanze Krüger och Isabell Marr som har startat en Youtube-kanal för att slå hål på myter kring hästars beteende och för att öka kunskapen om hästens etologi.  Kanalen heter Equine Science Talk International och har redan postat ett antal intressanta videos. Underbart initiativ tycker vi!  

Den andra frusten går också till ett forskningsinitiativ, nämligen till Lina Roth och hennes team vid Linköpings universitet som forskar på häst-människa-relation och som kunnat visa att hästar som tränas med positiv förstärkning är mer benägna att ty sig till människor och se dem som en trygghet. Även helt främmande människor upplevs som en trygghet för en häst som har positiva upplevelser från träning och umgänge med människor. Inte så förvånande kanske, men viktigt! Det står allt mer klart att träningsmetoder som bygger på våld och tvång inte har någon plats i framtidens hästträning. 

animal-2029740_1280I november delar vi också två sparkar.  Den första går till det faktum att sju av 15 starter i distanstävlingen Dackeritten på distansen 10 mil blev diskvalificerade för hältor, metaboliska orsaker eller mindre skador. Det är bra att veterinärkontrollerna är noggranna men väldigt oroväckande att enbart halva startfältet tar sig igenom loppet oskadda. Bristande djurskydd på distanstävlingar utomlands har fått mycket uppmärksamhet men det är kanske dags att vända blickarna även till svenska tävlingar?

Spark nr 2: Ingen har väl missat härvan kring travhästen Propulsion? Efter att det uppdagades att ”Proppen” blivit nervsnittad innan han importerades till Sverige så har han nu blivit av med sina svenska resultat och prispengar och han får ej längre verka som godkänd avelshingst i Sverige. Nu har ägarna beslutat att han ska skickas tillbaka till USA och bli avelshingst där istället. Det är tydligt att djurskydd och djurvälfärd inte får något utrymme här, utan så länge hästen tjänar pengar till sina ägare så spelar allt annat ingen roll. Hans lämplighet som avelshingst med en kronisk skada kan ju också ifrågasättas… En stor spark till Propulsions ägare!                          

Oktober 2020

I oktober delar vi ut två glada frustar:

animal-2069714_1280Till att börja med har New Jersey som första delstat i USA förbjudit spödrivning under hästkapplöpningar. Det enda undantaget då det är tillåtet att använda spöet under ett lopp är för att avvärja olyckor. Det är ju fantastiskt att i alla fall delar av den stora galoppsportnationen USA nu börjar inse att spödrivning bör förpassas till historieböckerna. Det är verkligen värt att frusta för! 
     Dessutom vill vi frusta för ridskolan Göteborgs Fältrittklubb och initiativtagaren Cia Hultcrantz som går en långpromenad med sina lektionshästar varje söndag i ett närliggande naturreservat. Det är mycket glädjande att man på en centralt belägen ridskola ser värdet av att låta hästarna få en stärkande och stimulerande aktivitet i naturen utan ryttare på ryggen, och dessutom får ridskoleeleverna lära sig värdet av att umgås med hästar på andra sätt än att rida. På ridskolan hoppas man att man kan inspirera andra ridskolor att göra något liknande. Bra, GFRK! Det hoppas verkligen vi också! 

animal-2029740_1280Vi har också en hård spark att dela ut. Varje år är det ett antal travhästar som kollapsar och faller döda ner under pågående lopp. Den vanligaste dödsorsaken är cirkulationskollaps till följd av dolda infektioner och/eller lungblödningar – dödsfall som hade kunnat undvikas om hästarna inte sprang med infektioner i kroppen. Men detta pratar man inte gärna om. Bara några få procent av dödsfallen beror på att stora blodkärl brister.  Trots det kan man i media i samband med den här typen av dödsfall nästan alltid läsa tränare, journalister och veterinärer påstå att ”kroppspulsådern måste ha gått sönder” eller ”det måste ha varit något som brast”, eller nu senast när hästen Untilwemeetagain dog; ”hästen drabbades av hjärtkollaps”. Detta trots att det är högst osannolikt att hästen har dött av ett brustet kärl, utan betydligt mer sannolikt att den var sjuk. Ofta görs dessa uttalanden i direkt anslutning till olyckan – innan obduktionen har genomförts.
     Vi ser dessutom extra allvarligt på att just veterinärer påstår att döden varit snabb och smärtfri och inte hade kunnat förebyggas. Det är inte sant! Det är i det närmaste att betrakta som ett tjänstefel av en veterinär att uttala sig om dödsorsaken innan obduktionen är genomförd. Dessutom skulle vi önska att obduktionsresultatet alltid offentliggjordes, men det görs sällan. Därför vill vi dela ut en hård spark; det är dags att sluta släta över dödsfallen inom travsporten! (Läs mer om våra tankar kring att sjuka hästar deltar i travlopp i en intervju med oss i Magasinet Syre)

September 2020 

animal-2069714_1280

Några ridskolor i Sverige har infört lösdrift för sina hästar och nu blir Christinehamns RK först ut i Värmland med detta. Att hästar får gå på lösdrift är positivt för både deras psykiska och fysiska hälsa. Att en ridskola väljer att införa detta system är extra positivt då många börjar sin hästbana just där och en ridskola med bra hästhållning blir en bra förebild för eleverna. Vi hoppas att många fler ridskolor och andra stall följer i deras fotspår och lägger om till lösdrift och så delar vi ut septembers frust till Christinehamns RK.

animal-2029740_1280

I samband med övergödningsutredningen så har många röster höjts. Moderaterna Anna Jähnke och Anna Mannfalk, båda regionråd i Region Skåne skrev en debattartikel om ämnet och tryckte hårt på hur utredningen hotar landets ridskolor och hur viktig miljö det är för unga flickor. De skriver i sin debattartikel att flickor lär sig utöva makt i stallet och att visa vem som bestämmer. Vi tycker såklart att det är absurt att det gamla mossiga ledarskapstänket lever kvar så hårt så att det lyfts fram som ett gott exempel i en debattartikel. Nej, unga flickor och pojkar ska lära sig om samspel och samarbete med hästen, samt ödmjukhet inför andra kännande varelser, inte hur man utövar makt över ett djur. En hård spark riktas därför till artikelförfattarna.

Augusti 2020

I augusti delar vi ut inte mindre än två frustar. Vi börjar med att frusta för att Marie-Claire Cronstedts stiftelse har donerat 607 400 kronor till Sveriges lantbruksuniversitet, för att stötta forskningsprojekt med djurvälfärd i fokus. Ett projekt kommer att handla om islandshästars viktbärande förmåga. Det är ett ämne som har engagerat oss länge, då det saknas belägg för att islandshästar skulle vara mer viktbärande än andra hästar trots att de ofta marknadsförs som lämpliga ridhästar för vuxna, inte sällan tunga, ryttare.

Den andra frusten går till Nya Zeeländska Ridsportförbundet respektive Nya Zeeländska Ponnyklubben som nu inför ett förbud mot att klippa känselhåren på hästens mule och mot att klippa bort skyddshåren i örat. Det är verkligen förlegat att göra sådana onödiga kosmetiska ingrepp på hästar, som ju haft sina känsel- och skyddshår under tusentals år av en mycket god anledning.  

De glada frustarna följs dock av två hårda sparkar. Den första går till sociala mediers medverkan till att sprida och uppmana till övergrepp på hästar! Sociala medier kan vara bra för att medvetandegöra och upplysa om övergrepp på djur, men när ”utmaningar”, våldsfetischer och rörelser som begår övergrepp på djur får fäste på sociala medier så är det bara tragiskt. Tidigare har vi uppmärksammat fenomenet med filmklipp där mycket överviktiga personer rider på ett brutalt sätt på minihästar, samt problemen med ”roliga klipp” där hästar visar svåra beteendestörningar. Nyligen skedde dock kanske det värsta hittills; en misstänkt utmaning på Internet som lett till att folk löpt amok och skadat och lemlästat hästar, även i Sverige. Dessa händelser är verkligen exempel på sociala mediers allra mörkaste sidor.

Vi vill också passa på att dela ut en spark till de långa handläggningstiderna i djurskyddsärenden som gör att djurägare som fått förelägganden ändå kan fortsätta sina verksamheter som tidigare så länge de överklagar. Eftersom överklagandet tar så lång tid kan det röra sig om många månader, ibland år, innan domen vinner laga kraft. Detta har aktualiserats i Skåne där en hästägare och ridlägerarrangör har fått sitt tillstånd indraget av länsstyrelsen efter år av missförhållanden. Hästägaren har överklagat till förvaltningsrätten, och kan därmed fortsätta sin verksamhet i stort sett som förut under tiden. Vi önskar att svenskt rättsväsende ytterst skyndsamt prioriterade alla ärenden där samhällets mest utsatta är inblandade; djuren.

Juli 2020

Vi kan glädjande nog dela ut två frustar såhär i sommartider; inledningsvis vill vi uppmärksamma etologen Renate Larsen som driver företaget Hippologiskt och som har skrivit flera bra artiklar om hästars beteende och inlärningspsykologi, senast en väldigt bra artikel om bestraffning – eller rättare sagt varför man inte ska straffa sin häst. Vi tycker att det är väldigt roligt att det kommer in fler duktiga svenska hästetologer ”på banan”.
Den andra frusten går till banveterinären Caroline Eklund vid Sundbyholms travbana som uppmärksammade att hästen Timo Lane hade en ansenlig mängd märken efter spöet efter ett lopp den 7 juli. Kusken fick tre månaders körförbud, och Eklund sa till media att hon aldrig under sitt 31 år långa uppdrag som banveterinär sett en häst med så många märken efter spöet. Man kan tycka att det är en självklarhet att banveterinärer ska skydda hästarna och värna djurskyddet, men vi har många gånger rapporterat om att det är ett mycket svårt uppdrag att vara banveterinär. Därför tycker vi att det är viktigt att uppmärksamma de veterinärer som sätter ner foten för hästarnas skull. 

Vi har också en hård spark att dela ut i juli! Ingen hästmänniska har väl undgått att läsa om skandalen kring den amerikanska hoppryttaren som misstänks ha tävlat med elektrifierade sporrar?! Ja, du läste rätt. Ryttaren ska ha fotograferats med en fjärrkontroll i handen och en visselblåsare ska ha hört av sig till det franska ridsportmagasinet GRANDPRIX (som var först med att berätta nyheten) med en film som visar funktionen av de elektrifierade sporrarna, som alltså är menade att ge hästen elektriska stötar. FEI (Internationella ridsportförbundet) har inlett en utredning, men tyvärr har vi inte mycket hopp om att den kommer att leda till något. Detta är kanske det värsta exemplet hittills på människans grymma uppfinningsrikedom, och även ett praktexempel på att hästarna får betala priset för människans jakt på framgång och prispengar.

 

Juni 2020

Denna månad frustar vi för att staden Chicago har förbjudit hästdroskor. Att åka häst och vagn är populärt bland turister världen över men inte sällan far hästarna illa på olika sätt. Chicago följer nu flera andra amerikanska städer och förbjuder hästdroskor, något vi hoppas många flera städer i världen också kommer att göra framöver. Läs mer om beslutet HÄR 

Månadens spark riktas till de inom hästsporten som på olika sätt manipulerar hästar till att prestera över sin förmåga, allt för människans egen vinning. Vi har under våren sett flera exempel på detta bland annat elitloppsvinnande travhästen Propulsion som misstänks blivit nervsnittad för att ta bort känseln i hovarna samt distanshästen Castlebar Contraband som vid obduktion visade sig ha både lugnade medel i kroppen samt en nervblockering. När ska hästars välfärd sättas över prispengar och ära?

 

Maj 2020

Frusten för maj går till Lennart Persson, pensionerad journalist och f.d. amatörkusk, som vågar ta bladet från munnen och stå upp för hästarna inom travet. I en debattartikel skriver han om hur hästarna utsätts för hårda drivningar under lopp och han kritiserar ATG och Svensk Travsport (ST) för att legalisera detta genom att visa lopp från länder där detta förekommer mer som regel än undantag: ”Hästarna har hamnat i underläge. Spelet är viktigare. Enskilda tränares och kuskars framgångar kommer före. Hästarna sätts på undantag. Girigheten slår alltid nya rekord.” Han riktar också skarpa ord mot att ST stänger ute den fria pressen från att bevaka Sveriges travsport. Att ha varit aktiv inom travet och samtidigt våga rikta denna kritik mot sporten tycker vi är rakryggat och hedervärt! Läs debattartikeln HÄR.

I maj månad sparkar vi åt att det fortfarande är tillåtet att använda spö för att driva fram hästar inom hästsport. Många hävdar att man måste ha spö för att kunna avvärja farliga situationer men var går gränsen? I svensk djurskyddslagstiftning står det att djur ska skyddas från onödigt lidande men är det nödvändigt lidande för hästen när den drivs med spö för att människan vill vinna ett travlopp eller ett galopplöp? När det är stora prissummor inblandat så är det för nära till hands att driva på hästen extra för att komma först över mållinjen vilket de flertal fall med otillåten spödrivning inom travet under våren bevisar. Slopa spöet i all hästsport!

April 2020

I april frustar vi för att det finns eldsjälar som verkar för en förbättrad hästvälfärd. Vi vill denna gång lyfta två personer lite särskilt. Vi börjar med tidigare banveterinär vid Mantorps travbana, Anders Darenius, som under sin karriär gjorde sig känd som en av de starkaste rösterna för ett förbättrat djurskydd inom travsporten och som nu efter avslutad yrkesgärning fortsätter att bevaka hästvälfärden inom travsporten. Darenius engagerar sig i politiken bakom och reglementet som styr travsporten, och med sin långa erfarenhet kommer han med många värdefulla inspel i hur travsporten bör organiseras för att djurskyddet ska få större utrymme.
 

Den andra personen vi vill lyfta är Viktoria Sandberg som i Mellansverige driver företaget Hästlugn, en verksamhet som syftar till ett relationsbaserat umgänge med hästar och en belöningsbaserad träningsfilosofi. Hos Hästlugn får hästarna leva i flock och utveckla vänskapsrelationer, samtidigt som människor som kommer till gården får lära sig att umgås med hästar med fokus på relation snarare än prestation. Läs mer om Viktoria här

I april sparkar vi också hårt – denna gång åt fenomenet med hästar som ”kväver sig” inom hästsporten. Det är framförallt inom travsporten vi ser dessa kvävningar och det innebär att hästen under pågående aktivitet tuppar av till följd av syrebrist. Den bakomliggande orsaken är att hästens kropp utsätts för en mycket hög ansträngning vilket kräver hög syresättning, samtidigt som hästen har ett bett i munnen som orsakar en konflikt mellan andnings- och sväljreflexen. Hästen får helt enkelt inte tillräckligt med luft då struplocket helt eller delvis slår igen på grund av salivutsöndring och sväljreflex (läs mer i vårt artikel om ämnet här). Dessutom är det inte ovanligt att travhästar utvecklar kroniska problem med struplocket och den mjuka delen av gommen som en konsekvens av användning av bett under hård ansträngning. I mars var det mycket nära att hästen Perfect Time miste livet till följd av kvävning under ett lopp på Solvalla. Vi tycker att det är hög tid att förpassa detta tragiska fenomen till historieböckerna genom att tillåta bettlösa huvudlag inom travsporten samt att förbjuda ”halshästar” att delta i travlopp.

 

Mars 2020

 

I mars har nyhetsrapporteringen världen över dominerats av den omfattande viruspandemin orsakad av det nya coronaviruset. Även Hästvälfärdsgruppen väljer att uppmärksamma hur virusutbrottet påverkar oss, men då specifikt hästsporten. Vi börjar trots det allvarliga läget med en frust, då viruset faktiskt fått positiva effekter för hästvälfärden på många håll i världen i och med inställda hästtävlingar och med minskat resande för hästarna som följd. Den kanske gladaste nyheten är att det brittiska hinderloppet Grand National är inställt! Grand National är ökänt för att vara en morbid tillställning där åtskilliga hästar sätter livet till varje år, men år 2020 går därmed till historien som ett år där inga hästar behöver dö under detta vidriga lopp.

Vi har också en spark att dela ut då viruset även har gett negativa konsekvenser för hästvälfärden. Travsporten i Sverige rullar på med dagliga lopp som vanligt, trots att Folkhälsomyndigheten avråder från icke nödvändiga resor och hela samhället strävar efter ansvarsfull social distansering.  Många ridtävlingar ställs mot bakgrund av det in, men travsporten verkar av någon anledning se möjligheter där andra ser ett kollektivt ansvar att minska smittspridningen. För att hålla igång tävlingssäsongen inom travet så krävs mängder av resande kuskar, tränare, hästskötare, funktionärer, veterinärer och hästar även om man kör loppen utan publik. Spelandet på trav har dessutom ökat under pandemin, troligen som en effekt av att andra ”spelbara” sporter har ställt in sina matcher och turneringar. Det visar att det är spelandet i sig, och inte intresse för just travsport som ligger bakom det ökade inflödet av spelpengar i travsporten. Det är ett sorgligt faktum, då många spelare sannolikt är ovetande om de djurvälfärdsproblem som travsporten dras med. Spel på djur bör helt enkelt inte vara tillåtet i ett modernt samhälle!

Februari 2020

Denna månad väljer vi att frusta glatt åt Schweiz progressiva djurskyddslag som också ger hästar kanske världens starkaste djurskydd. I Schweiz är det inte tillåtet att hålla unghästar åtskilda från varandra, vilket det tyvärr fortfarande är i Sverige. Det är inte heller tillåtet att använda tungband, vilket görs regelmässigt inom svensk trav- och galoppsport, och det är inte tillåtet att rida hästar i hyperflexion – vilket det inte finns någon formulering om i svenska lagtexter. Läs mer om den schweiziska lagen HÄR.

I februari riktar vi en hård spark till otyget att använda hårt spända nosgrimmor inom ridsporten. Göteborg Horse Show 2020 har just avslutats och vi kunde se flera exempel på hårt åtdragna nosgrimmor, trots att debatten om just denna utrustningsdetalj har pågått i så många år. Särskilt en bild publicerad av Svenska Ridsportförbundet (SvRF) föreställande en svensk ryttare som vunnit en av klasserna skapade stora reaktioner och bilden plockades sedan ner av SvRF. Det är mycket bra att allmänheten reagerar och sänder tydliga signaler till förbundet att man inte vill se ledsna hästar med igentvingade käkar, men varför är det så svårt för förbundet att ta till sig av kritiken och införa ett mått på hur hårt nosgrimman som mest får spännas? Om den omdiskuterade regeln tillämpades skulle vi förhoppningsvis slippa se de tråkiga bilderna och slippa debatt om nosgrimmor efter varje internationell tävling.

Januari 2020

Vi inleder året med inte mindre än två frustar och två sparkar! Den första frusten går till Anna Stavholms nya bok ”Relation före prestation”, om belöningsbaserad hästträning. Det är mycket glädjande att det börjar komma ut en hel del intressant litteratur som premierar hästvänlig träning, hästhållning och umgänge mellan häst och människa. Läs mer om Anna Stavholms bok HÄR.

Den andra frusten går till Svenska Ridsportförbundet (SvRF) för att de lyssnade på  de synpunkter vi förde fram i ett öppet brev och utökade det nya Rådet för Hästvälfärd med en representant med kompetens inom etologi. En av de kandidater vi nominerade, fil. dr. Jenny Yngvesson vid SLU, ingår därmed numera i rådet vilket vi är mycket glada för. Föreningen Equiethics valde att följa vårt exempel och skrev också ett öppet brev där de nominerade personer med bredare kompetens än vad som först annonserades till rådet, och en av deras nominerade kandidater, Ulla Ekström von Essen (fil. dr i idéhistoria), fick en plats i rådet och bidrar därmed med ett tvärvetenskapligt perspektiv. Helt rätt agerat av SvRF tycker vi. Ett hästvälfärdsråd med bara ryttare, veterinärer och uppfödare hade varit alldeles för snävt.

Årets första spark går till den farliga utvecklingen mot högre farter inom hästhoppning. Banbyggnadsexperten Jonas Holmberg uttalar sig i tidningen Hippson och menar att han är bekymrad över utvecklingen. Trenden med högre fart beror till stor del på att banbyggarna bygger för snabba banor och det inbjuder till snabb men slarvig ridning. Det är slutligen hästarna som får betala priset med sin egen välfärd. En viktig debatt tycker vi, som vi gärna ser att man skulle prata mycket mer om.

Avslutningsvis vill vi återigen rikta en fet spark mot distanssporten i Förenade Arabemiraten som skördade ännu fler hästliv i slutet av december. Under en nationell tävling fick fyra hästar så akuta skador att de avlivades. Flera internationella ryttare deltog på tävlingen och vi anser att det bör vara helt uteslutet för alla ryttare som bryr sig det minsta om hästvälfärd att åka till Förenade Arabemiraten och tävla. Vi har sett tillräckligt med rapporter om utmattade, skadade och döda hästar i deras distanstävlingar att det inte bör vara ett alternativ för någon ryttare att delta.


December 2019

Vi avslutar året med att dela ut en frust till Tyskland som infört nya djurskyddsregler som förbjuder att unga hästar sätts i träning före 2,5 års ålder. Detta har gjort att det tyska hästavelsförbunden kommer att behöva förändra hingstpremieringarna, där hingstarna i normala fall visas vid en ålder av knappt 2,5 år (och därmed har satts i träning betydligt tidigare). Vi ser mycket positivt på detta. Hästar växer tills de är sex år gamla, och ryggen och halskotpelaren är det som växer färdigt sist. Att en häst som bara är två år förväntas bära en ryttare och tränas för tävling och uppvisning är ett välfärdsproblem i våra ögon. Därför frustar vi mycket nöjt över de nya djurskyddsreglerna (även om de gärna hade fått vara ännu mer progressiva och satt åldern ännu högre). Läs mer HÄR.

Vi måste också dela ut årets sista spark. Under hösten röstade FEI (Internationella Ridsportförbundet) igenom ett förbud mot bettlösa huvudlag vid terrängmomentet i fälttävlan, av säkerhetsskäl. Den nya regeln har blivit öppet kritiserad av bland annat Brittiska Ridsportförbundet som menar att det saknas belägg för att bettlösa huvudlag skulle äventyra säkerheten. Vi tycker att det är ett mycket bakåtsträvande förslag och inte alls i linje med FEI:s uttalade ”fokus på hästens välfärd”. Tvärtom så ser vi många exempel på ritter MED bett som inte alls ser särskilt trevliga ut, varken säkerhetsmässigt eller välfärdsmässigt. Läs mer om FEI:s nya regelförändringar HÄR.

November 2019

I november väljer vi att frusta för att Svenska Ridsportförbundet har tagit initiativ till att starta ett ”Hästvälfärdsråd. Alla hästsportens organisationer bör aktivt och systematiskt arbeta med hästvälfärdsfrågor eftersom de alla säger sig ha hästens välfärd i fokus. Vi kliar oss dock förbryllat i huvudet när vi läser att man endast välkomnar veterinärer och tävlingsryttare/tränare i gruppen. Eftersom uppdragsformuleringen lyder ”att arbeta proaktivt med etiska frågor med koppling till hästvälfärd och djurskydd samt att initiera informationsinsatser och verka för kunskapsutveckling inom hästvälfärd” är det mycket underligt att man inte öppnar för representanter med kompetens inom etologi, djuretik och djurvälfärd. Ett hästvälfärdsråd utan biologisk och etologisk kompetens av medlemmar som är insatta i den senaste forskningen om hästvälfärd riskerar att bli mycket uddlöst. Även om vi väljer att försiktigt frusta för initiativet så uppmanar vi samtidigt SvRF att öppna rådet för fler kompetenser!

Under november har horribla scener från hästmarknader i Rumänien spritts på sociala medier och upprört många. Filmklipp och bilder visar hur hästar misshandlas och tvingas att dra tunga redskap och vagnar för att på så vis betinga ett högre värde när de säljs som arbetshästar. Dokumentationen visar brutala bilder på när hästar faller omkull och drabbas av panik till följd av behandlingen. Djurrättsorganisationen PETA står bakom dokumentationen och har startat en namninsamling för att få stopp på grymheterna. Hästvälfärdsgruppen riktar flera hårda sparkar mot dessa fasliga övergrepp som görs mot hästarna och alla som medverkar till att det sker, samtidigt som vi uppmanar alla att skriva under PETA:s petition för att få ett stopp på misshandeln. Man kan tycka att man ska kunna lita på att djurskyddet inom EU:s gränser håller en betydligt högre nivå än såhär.

Oktober 2019

Hur mycket vikt en häst kan bära är en fråga som forskarna jobbar hårt med att besvara – och vill vill skicka en frust för att uppmuntra fler forskare att titta på detta så viktiga område. I en färsk pilotstudie från England har man t.ex. sett att hästen visar tydliga tecken på hälta/smärta när ryttaren väger 17-30% av hästens kroppsvikt. Läs mer här. Missa inte heller vår egen artikel på ämnet ”viktbärande hästar”.

I oktober väljer vi att sparka på den gamla envisa uppfattningen om att en häst som löddrar om munnen ”trivs med bettet” och att det därför skulle vara odelat positivt med en skummande mun. Låt oss konstatera att det också finns många tänkbara negativa orsaker till att en häst saliverar ymnigt; exempelvis kan den ha svårt att svälja på grund av en för hårt spänd nosgrimma eller en låst huvudposition, den kan ha ett bett av ett material som är tillverkat för att öka salivproduktionen och därför ger en falsk bild av ”trivsel” eller så kan det finnas skador i munnen som gör att salivproduktionen ökar. Precis som med många andra företeelser och ideal inom hästsporten finns det alltså ingen anledning att fortsätta att klamra sig fast vid detta gamla självändamål. Det enda rätta för att kunna dra sådana slutsatser är att kontrollera hästens munslemhinnor regelbundet, ha korrekt tillpassad utrustning som inte klämmer eller låser och helst av allt – skippa bettet helt och hållet. Läs ett aktuellt inlägg i debatten publicerat av tidningen Equipage HÄR

September 2019

Det sker visserligen inte så ofta som man skulle önska, men det måste ändå ses som positivt – och därför värt att frusta över – att det i alla fall då och då leder till disciplinära konsekvenser när hästar startas på tävling med sårskador efter utrustningen. I somras blev exempelvis en ryttare avstängd och bötfälld av Svenska Ridsportförbundet för att ha försökt starta på tävling med en häst som hade sår i mungiporna. Ett annat exempel är dramatiken kring EM-silvermedaljen i dressyr som bytte ägare efter att vinnaren diskvalificerats på grund av blod efter sporrar i hästens skänkelläge. Även om fallen inte är så många så hjälper uppmärksamheten kring dem till att belysa problemet, och förhoppningsvis leder det på sikt till att normaliseringen av våldet inom ridsporten ifrågasätts allt mer.

Att ridsportförbunden i olika länder börjar prata om hästvälfärd är bra. Däremot går denna spark till brittiska ridsportförbundet som säger sig vilja öka hästars välfärd genom att införa nya regler för användning och utformning av spön vid hopptävlingar. Det spö som ska vara tillåtet att använda är en vadderad sort av den typ som används vid galopptävlingar och påstås vara snällare mot hästen än traditionella spön. Vi anser att det inte finns några spön som är snälla mot hästen och att brittiska ridsportförbundet bygger luftslott när de påstår att de värnar om hästars välfärd men samtidigt tillåter utrustning som kan tillfoga hästen smärta. Forskare i Australien har tittat på vilka effekter användning av vadderat spö får på muskelvävnad, titta på DETTA filmklipp för att få reda på mer. 

Augusti 2019

I augusti frustar vi med glädje över att det amerikanska representanthuset med stor majoritet har röstat för ett lagförslag om att förbjuda den smärtsamma behandlingen ”soring” som används på tennessee walking-hästar (och liknande raser). Nästa steg är att lagen måste godkännas av kongressen och presidenten, men amerikanska djurskyddsorganisationer har gott hopp om att lagen kommer att gå igenom med anledning av den stora majoriteten över partigränserna. Även om det är en bit kvar alltså, så vågar vi oss på en glad frust över detta! Läs mer HÄR

FEI (Internationella Ridsportförbundet) har under året infört hårdare veterinära regler för tävling med häst. Bland annat har man infört förbud mot kontaktlinser på häst, förbud mot isbitar i hästens anus och infört kontroller för att undersöka om hästar får nervblockader på tävling. Det är en vansinnig utveckling vi ser och en otrolig uppfinningsrikedom för att få hästarna att prestera. Vi riktar en stenhård spark till hela spektaklet och hoppas innerligt att lagstiftare runt om i världen snart kommer till insikt om att hästtävlingar med stora prispengar är i stort sett omöjligt att förena med ett gott djurskydd.

Juni-Juli 2019

Frust och spark tar sommaruppehåll

Maj 2019

En grupp journaliststudenter som valt att granska travsporten har gjort sig väl förtjänta av frusten i maj månad. De har arbetat för att belysa banveterinärernas arbetssituation och hästarnas välfärd inom travsporten. Hästvälfärdsgruppen har bidragit med en del material till arbetet men de har också varit i kontakt med både banveterinärer och Jordbruksverket. Det är mycket positivt att det är unga, enträgna journalister på väg ut i arbete och som tycker att djurskyddsfrågor är viktiga. Ta del av deras arbete i tre delar HÄR . Att de valt att placera sina arbeten under hashtaggen #detrasigahastarna säger kanske ett och annat om vad de kommit fram till…

…vilket skapar en naturlig övergång till månadens spark, som riktas till resultatet av granskningen som journaliststudenterna ovan gjorde. De kom bland annat fram till att banveterinärernas arbetssituation är pressad och att de har dåliga förutsättningar för att göra ett bra jobb och att säkra djurskyddet. De kom också fram till att det är vanligt att travhästar skadas, och även att de säljs vidare skadade. De konstaterade också under arbetet att Svensk Travsport (ST) är mycket ovilliga att svara på frågor från utomstående granskare om djurskydd och hästvälfärd. Chefsveterinären vid ST slutade helt enkelt att svara på gruppens kontaktförsök. Sammantaget är det svårt att se att hästens välfärd står i fokus inom svensk travsport.

April 2019

I april frustar vi för den brittiska komikern och medieprofilen Ricky Gervais som gått ut offentligt och engagerat sig i kapplöpningshästarnas öde. Efter att galopphästen Up for Review skadade sig illa och avlivades i samband med årets upplaga av det ökända loppet Grand National tweetade Gervais ”“Why would you gamble with a horse’s life for fun? #YouBetTheyDie”. Med drygt 13 miljoner följare är Gervais en stark influencer, och det är av stor betydelse för hästarna och framtiden för sporten att offentliga personer tar ställning mot det sorgliga öde som drabbar många kapplöpningshästar.

Under april uppmärksammades att en veterinär och tillika styrelseledamot i Svensk Travsport behandlat en av sina egna hästar med den kontroversiella och experimentella metoden ”bränning. Det innebär att man bränner huden i skadeområdet (i detta fall en gaffelbandskada) för att få en ökad genomblödning och därmed påskynda läkningen. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att metoden fungerar, utan den är tvärtom starkt ifrågasatt för att istället orsaka smärta och onödigt lidande. Veterinären lämnade sitt styrelseuppdrag inom Svensk Travsport och ärendet lämnades över till polisen som upprättade en anmälan om djurplågeri. Hästvälfärdsgruppen vill rikta en hård spark till metoden och de som använder sig av den. Behandlingsmetoder ska inte tillfoga ytterligare skada och lidande, då har man inte hästens bästa i fokus.

Mars 2019

I mars månad går frusten till det solklara valet Pippa Cuckson,
journalisten som lämnade in en enskild protest mot en bedrövlig ritt i en distanstävling och som fick rätt.
Protesten ledde till att ryttaren stängdes av, och det med all rätt då det var en särdeles omdömeslös ritt där ryttaren både drev hästen alldeles för hårt och misshandlade den med tillhyggen (läs mer HÄR). Sen kan man i och för sig återigen undra vad FEI håller på med som inte säkerställer att dylika saker inte kan inträffa på tävling. Enligt uppgift ingrep inte funktionärerna när hästen misshandlades, och det var enskilt Pippa Cucksons protest som ledde till avstängningen. ”Hästens välfärd i fokus…” var det ja.

Vi väljer att i mars sparka åt det faktum att ATG tillsammans med Svenska Ridsportförbundet har startat en ”hoppliga” som man kan spela på. Ligan är i full gång och ATG påminner i all marknadsföring om att man återinvesterar vinsten i hästbranschen, som om man vill radera ut eventuella tveksamheter kring spel på hästar. Tveksam bör man dock verkligen vara! Vi ser tydligt effekten av spelets inverkan på hästarnas välfärd inom trav och galopp. Det vore ytterst sorgligt om ridsporten blev lika pengastinn och lika kategoriskt slog ut de hästar som inte duger på tävlingsbanan. Vi hoppas att majoriteten av Sveriges hästmänniskor kan skicka en tydlig signal till ATG och SvRF om att vi inte vill ha mer spel på djur, genom att helt enkelt bojkotta spektaklet.

Februari 2019

I februari väljer vi att frusta över det faktum att FEI uppdaterar sina utrustningsregler för dressyren i en positiv riktning. Man tillåter från årsskiftet vanligt tränsbett i vissa av dressyrens grand prix-klasser och man har även förbjudit det så kallade golden wing-bettet med hänvisning till att det kan dölja blod i mungiporna. Man kan givetvis diskutera om det är rätt prioriterade förändringar, och Hästvälfärdsgruppen är definitivt av uppfattningen att förändringen mot hästvänligare utrustning skulle behöva gå snabbare och omfatta även andra grenar (ex. distansritt), men det är trots allt ändå en positiv åtgärd i på det hela taget. Vi ser fram emot än mer progressiva förändringar i framtiden.

Med anledning av vår artikelserie om unghästar och tävlingssatsningar kan vi inte låta bli att rikta en spark mot företeelsen med inridning av och tävlingsdebut med mycket unga hästar. Utvecklingen går mot att hästar ska prestera tidigare och tidigare samtidigt som skadestatistiken vittnar om att det är från inridning och till sju års ålder som hästarna blir utsatta för de största hälsomässiga riskerna i livet, det vill säga under de år som hästen växer. Vi ser med oro på trenden att utbilda unga hästar efter särskilda standardiserade protokoll utifrån ålderskategori, och vi tycker att det är anmärkningsvärt att man fortfarande hänvisar till ögonmåttet när man avgör om en häst är ”välutvecklad” eller inte. Det finns inget sätt att avgöra hur långt en häst har kommit i sin tillväxt, varken genom födelsedatum eller ögonmått, utan man måste helt enkelt utgå från det enda man kan vara säker på; att en häst växer tills den är åtminstone sex år gammal!

Januari 2019

I januari frustar vi åt Partille ridklubb i Göteborg som i samband med att anläggningen behövde byggas om, valde att bygga en lösdriftsanläggning. Det är mycket positivt att ridskolor väljer att hålla hästar på lösdrift, det är här många gör sina första bekantskaper med hästar och formar en bild av hur hästarna ska hållas.

Under januari har vi även kunnat läsa om resultaten från en undersökning där man har tittat på välfärden hos ridskolehästar. Forskarna har tittat på ridskolehästar som hålls på box/spilta och ridskolehästar som hålls på lösdrift och välfärden var störst hos hästar som hälls på lösdrift.

I ovanstående undersökning om välfärd hos hästar på ridskolor upptäckte man att i princip alla ridskolehästar var i överhull, alltså lite för tjocka. Ridskolepersonalen var medvetna om detta men om de höll hästarna i normalhull fick de många klagomål på att hästarna var för smala. Vi vill därför skicka en allmän spark mot kunskapsläget kring hästens hull, övervikt är ett välfärdsproblem och kan öka risken för fång och problem med lederna. Är du osäker på om din häst är i bra hull, ta hjälp av din veterinär!

December 2018

I december frustar vi för att Svenska Ridsportförbundet har beslutat att Sverige inte ska medverka vid några distanstävlingar i de så kallade G7-länderna under säsongen 2018-2019. I ett pressmeddelande på sin webbsida skriver Ridsportförbundet: ”Svenska Ridsportförbundet kommer inte att anmäla några ryttare eller ekipage till distanstävlingar i de så kallade G7-länderna under säsongen 2018-2019. Bakgrunden är händelser vid tävlingar i Förenade Arabemiraten och G7-länderna i ridsporten, som i högsta grad strider mot svensk uppfattning om hästens välfärd och en värdig behandling av hästar.” Hästvälfärdgruppen ser givetvis positivt på att svenska distansryttare inte medverkar vid arrangemang som riskerar hästarnas liv och välfärd på det hemska sätt som händelserna inom distansritten den senaste vittnat om. Vi hoppas innerligt att FEI (Internationelle Ridsportförbundet) kommer till samma insikt och ser över hela distansritten som sport. Det har varit alldeles för många tävlingar de senaste åren där hästar fått betala med sina liv för att tävlingsförhållandena har varit oacceptabla. Läs SvRF:s meddelande i sin helhet HÄR.

Vi vill med på nytt flagga för att hästar är skapta för rörelse och födosök dygnet runt. Under början av december har ett inlägg från facebooksidan Working Horses delats flitigt. Inlägget handlar om vad hästar som står på box sysslar med på natten och är ursprungligen hämtat från etologen Justine Harrisons webbsida. Föga förvånande visar filmklippet i inlägget (ett snabbspolat klipp av en boxhästs natt) att hästen är vaken i stort sett hela natten, att den saknar möjlighet att interagera med andra hästar och att den inte kan röra sig i någon större utsträckning i sin box. Många hästar även i Sverige tillbringar halva dygnet eller mer på detta sätt, trots att vi människor mycket väl vet att hästens dygnsrytm skiljer sig från vår egen. Vi vill därför rikta en hård spark till detta bakåtsträvande sätt att placera hästar en och en i små lådor. Hästar är flocklevande stäppdjur som behöver röra sig dygnet runt för att må bra. Åtskilliga ridskolor och tävlingsryttare som vågat prova en mer hästvänlig hästhållning vittnar dessutom om att hästarna är både friskare och trevligare att hantera om de får möjlighet att röra sig i flock dygnet runt. Det är dags att riva ner de konservativa boxväggarna! Du kan titta på filmklippet på Justine Harrisons webbsida HÄR.

November 2018

I november vill vi frusta för Kim C Lundin och hennes klarsynta krönika publicerad på nyhetssajten Ridenews. Distansritt är en tuff sport där hästarnas välmående ständigt äventyras. Många hästar skadas så svårt att de behöver avlivas alternativt avlider till följd av överanstängning. Lundin skriver att döda distanshästar känns som deja-vu och frågar sig hur många gånger historien ska upprepas. Vi håller med Lundin om att det behövs krafttag världen över, men när får vi se resultat?

Novembersparken går än en gång till Svensk Travsport och deras tandlösa mantra om sportens goda djurskydd. Den 26:e oktober medverkade en representant från Hästvälvärdsgruppen i en intervju om travsporten i tidningen Syre. Medverkade gjorde även representanter från Svensk Travsport, ATG och Jordbruksverket. Svensk Travsport har en hästvälfärdsavdelning och säger sig ständigt arbeta med att förbättra hästarnas välbefinnande och säkerhet. I Svensk Travsports hästhållningspolicy står det: ”Hästen skall garanteras rätt omhändertagande vid tävling, och att den behandlas humant den dag dess tävlingskarriär är över.” Samtidigt är det ett faktum att framtiden är oviss för mängder av de travhästar som inte längre presterar på tävlingsbanan. I en undersökning från SLU, som gjordes i samarbete med Svensk Travsport, framgår det att nästan 30 % av alla ”avdankade” travhästar går till slakt eller avlivas. Travsportens upprepningar om gott djurskydd och humana behandling är ingenting annat än tomma ord.

September och oktober 2018

I september frustar vi för krönikören Angelica Forsberg som tar debatten om fenomenet där amatörer ska lära sig att rida i TV. Vi har sett det i många olika programidéer; ett dokusåpaformat där både kända och okända personer ska lära sig den ädla konsten att rida, köra, hoppa, galoppera och/eller hantera hästar. Gemensamt för de olika programmen är att man visar upp dålig ridning, bristande hantering, otäcka fall och olyckor och ett förhållningssätt där hästar används som underhållnings- och sportredskap. I en krönika i september ryter Angelica Forsberg ifrån och frågar: ”Ska hästarna behöva ta vad som helst för lite inträdespengar och fem minuter i rampljuset? Är det bra tv?” Väl rutet, säger vi. Läs hela Angelicas krönkika HÄR.

Årets upplaga av VM blev en sorglig historia ur djurskyddssynpunkt. Visserligen hade man sänkt svårighetsgraden i terrängmomentet i fälttävlan vilket gjorde att vi såg betydlig färre omkullridningar än tidigare år, men VM blev ändå ett djurskyddsmässigt misslyckande. Distansritten toppade skandalen med att mer än hälften av hästarna behövde veterinärvård efter loppet (som inte ens kunde fullföljas) och en häst avled. Vidare förolyckades en av de svenska fälttävlanshästarna när hon fick en skada i terrängloppet, och den svenska paradressyrhästen fick akut fång som en reaktion på stressen som tävlingsarrangemanget innebar. Vi såg också exempel på flera ryttare som inte hade i mästerskapssammanhang att göra men som ändå red runt sina hästar i en övermäktig banhoppning med åtskilliga nedslag och otäcka tillbud. Vi såg också tappra, bussiga och kloka hästar som sattes i nästan omöjliga lägen av sina ryttare både i terrängen och på banhoppningen, som gjorde sitt allra yttersta för att räcka till och avvärja en olycka, och ibland lyckades – ibland inte. Gång på gång hör man sportens företrädare och tv-kommentatorer upprepa mantrat att ”hästens välfärd kommer i första rummet”. Vi undrar hur länge man kan upprepa detta och samtidigt inte låta det vara styrande på riktigt? Det är vår övertygelse att om hästens bästa hade kommit i första rummet hade sporten sett mycket annorlunda ut.

Augusti 2018

Denna månad vill vi frusta för Facebook-sidan och Instagram-kontot På Hästens Villkor som drivs av Cezilia Ayleen Björnslätt. Posterna som läggs upp handlar om hästens behov och hur man kan bygga en bättre relation med sin häst utan våld och tvång. Vi får även tips om aktiviteter att göra ihop med våra hästar som inte har med ridning att göra. På Hästens Villkor är en inspirerande kanal med tänkvärda budskap där hästens egna intressen alltid är i första rummet.

Den 15:e juni i år misshandlades en häst som inte ville gå in i startboxarna på Jägerso Galopp. Hästen ska ha fått motta spöslag mot huvudet. Händelsen har polisanmälts och Svensk Galopp säger sig ta avstånd från det hela, men våldsamheter i samband med hur hästar hanteras när de ska ledas in i startboxarna är dessvärre ingen ovanlighet. Vi vill därmed rikta en spark gentemot förfarandet av startboxrutinen där oroliga hästar emellanåt tvingas in i startboxarna med knuffar, drag och slag. Att gå in i en startbox upplevs av många hästar som väldigt obehagligt och vi fördömer skarpt att agera våldsamt mot djur.

Juli 2018

Under juli fick vi återigen se bilder på hästar som reds i rollkur/LDR, denna gång från de stora dressyrtävlingarna i Aachen. Vi skickar en spark till de ryttare som fortfarande använder sig av denna hårda träningsmetod!

Vi vill skicka julifrusten till alla som reagerade i samband med att en norsk ryttare slog sin häst, under tävlingarna i Falsterbo. Vi måste säga ifrån och våga stå upp för hästen, oavsett situation och ryttare! 

Juni 2018

Under juni månad aktualiseras alltid hur hästar och andra djur används inom turismindustrin i olika länder. Titt som tätt nås vi av förfärliga exempel på hur hästar exploateras av turistnäringen, och hur aningslösa turister betalar för att rida och åka hästskjuts under allt annat än djurvänliga förhållanden. Vi vill därför rikta en hård spark till de turister som med sina pengar fortsätter att bidra till detta vedervärdiga sätt att utnyttja djur. Tänk på hästarna när du semestrar!

För att spinna vidare på samma tema väljer vi att ge en frust till alla de turister som väljer att avstå från att betala pengar till utnyttjandet av hästar inom turistindustrin när de är på resa. Vi vill också frusta för alla de initiativ som genomförs för att uppmärksamma situationen för turistnäringens hästar. Många djurskyddsorganisationer runt om i världen lyfter frågan om hästarnas välfärd inom turismen varje år. Det finns även exempel på företag inom ridturismen som medvetandegör turisterna på hästarnas utsatta situation och som vill att hästarnas välfärd ska höjas. Exempelvis har företaget Unicorn Trails publicerat en läsvärd artikel skriven av en veterinär om turisthästarnas situation, vilken också innehåller en guide till vad man som turist ska titta efter för att bedöma hästarnas välfärd. Du hittar guiden HÄR.

Maj 2018

I maj frustar vi åt att en hästvänlig hingsthållning uppmärksammas i tidningen Hippson. Anneli Sätter Wangenfors på Näsuddens stuteri konstaterar att också hingstar behöver sällskap av andra hästar, något som kan tyckas vara alldeles självklart. Trots det ses hingstar emellanåt som omöjliga till att fungera ihop med andra hästar, något som både forskningen och praktiker dementerar. Hingstar är som vilka hästar som helst, och de behöver social kontakt med artfränder för att må bra.

En fet spark riktas i majmånad till säkerhetsläget på landets travbanor. I slutet av månaden kolliderade fyra ekipage under lunchtarvet på Dannero. Dagen därpå hände ytterligare en olycka på Danneros travbana när två ekipage kolliderade. Det hela slutade med lösspringande hästar och kuskar som fördes till sjukhus med ambulans. Trav- och galoppsporten är hårt olycksdrabbade och det är långt ifrån alla travbanor som besitter den beredskap som krävs vid dessa incidenter, inte minst avseende hästarna som själva inte valt att riskera sina liv på landets kapplöpningsbanor.

April 2018

I april delar vi ut en glad frust till den beridna polisen i Houston. De har sen flera år tillbaka sina hästar oskodda och har bara sett positiva effekter av det. Dessutom tar miljön mindre skada när hästarna patrullerar stadens gator.

HÄR kan du läsa mer om polisens arbete med hästarna.

Månadens spark går till de så kallade teknikskydden. Teknikskydd är ett skydd som sätts på hästens bakben och som trycker på en nerv på hästens ben i syfte att hästen ska sträcka ut bakbenen mer. Risken är dock att hästen sträcker för mycket på bakbenen och de riskerar att skada sig i landningen. Hästar som hoppar med teknikskydd har ofta en annorlunda bakbensteknik, något som exempelvis uppmärksammades under världscupen i hoppning tidigare i år. Ett förbud mot teknikskydden är på gång men det träder inte i kraft förrän 2021. Det är alldeles för långt kvar till dess!

Mars 2018

I mars månad frustar vi glatt åt att vi sett flera goda exempel på sympatisk  hästhållning och hantering som utgår från hästens beteende och behov. Vi har på vår Facebooksida bland annat lyft hästinstruktör Jonas Sjöströms enkla men effektiva tips på födosöksberikning, tidningen Equipages roliga tips om hur man tillverkar en lekstock till hästen i hagen och sist men inte minst Häst-och-Ryttar-poddens sympatiska avsnitt om förstärkningstekniker och hästens frivilliga deltagande i träning. Det är verkligen glädjande att vi på bara en månad sett så många trevliga exempel på hur hästens perspektiv blir allt viktigare i den moderna hästhållningen.

Dessvärre har vi också en spark att dela ut då inte alla hästars önskningar och perspektiv ännu tas till vara. Att ”rycka” hästens man innebär att man rycker loss strån ur manen för att göra den tunnare och kortare, en traditionell procedur som fortfarande tillämpas i många stallar trots att det är smärtsamt. Forskning har visat att hästarnas hjärtfrekvens ökar och de trampar runt oroligt när de får sina manar ryckta, vilket antyder att det är smärtsamt. Studien visade också att hästarna upplever det något mindre smärtsamt om man börjar vid manken och arbetar sig uppåt, istället för tvärtom, vilket tyvärr inte är det traditionella sättet. Vi vill därmed rikta en hård spark mot fenomenet med att rycka hästens man och vi hoppas att alla som fortfarande ägnar sig åt den här sedvänjan upphör med det snarast. Det finns bättre sätt att frisera hästar än att göra det med våld och smärta. Läs mer om studien HÄR.

Februari 2018

Månadens frust går till veterinären och forskaren Per Michanek och hans artikel ”Gör inte hästen till en människa i tidningen Häst & Ryttare (Nr 1 2018). Dagens hästar skiljer sig inte markant från vildhästen vad gäller grundläggande etologiska och fysiologiska behov, vilket är något som den moderna hästägaren måste inse. Michanek belyser återigen vikten av fysisk aktivitet och tar upp exempel på hur vi kan få våra hästar att röra på sig, exempelvis genom födosökning och att hålla hästar på ytor av varierande terräng. Rörelse är otroligt viktigt för många av hästens kroppsfunktioner, däribland blodcirkulationen. Michanek menar att hästen bör leva ett liv som är så likt vildhästens som möjligt för att må som bäst.

En fet spark riktar vi mot TV-programmet Farmen som återigen varit i blåsväder runt sin djurhållning. Incidenten i år tar nog priset då en häst fick stå med träns på sig över natten efter att en deltagare hade glömt att ta av det. Underhållningsprogram med okunniga deltagare leder till att djurens väl och ve kommer i andra hand. Vi ser ingen som helst poäng med att använda djur på detta sätt när det är så uppenbart att de riskerar att fara illa.

Januari 2018

Äntligen finns det en bok om klickerträning för häst, på svenska. Vi hoppas att fler vågar sig på att träna häst med positiv förstärkning framöver. Författaren bakom boken heter Susanne Åkesson och vi vill ge henne en stor frust!

Januaris spark går till Gothenburg Horse Show och ATG. Inför årets upplaga av GHS meddelades att ATG kommer att anordna spel på en hoppklass/dag. Vi tycker att det är en mycket tråkigt utveckling, att spela på djur borde höra hemma i historieböckerna!

December 2017

Vi väljer att tilldela Lidköpings kommun årets sista frust för att man valt att byta ut nyårsrakteterna mot ett tyst och föroreningsfritt laserljusspel istället. Det är ett föredömligt sätt att ta hänsyn till både djur och natur och vi hoppas att fler kommuner följer. Vi drömmer om ett år då vi slipper vakna upp till nyheter om skadade och bortsprungna djur (i år åtskilliga hästar) på nyårsdagen.

Vi riktar årets sista spark åt Förenade Arabemiratens distanstävlingar och FEI:s inblandning i dem. Man har under flera år fått skarp kritik för sitt bristande djurskydd och under hösten uppdagades det att tre hästar dött under samma tävling samt att man inte rapporterat tidigare dödsfall enligt FEI:s regler. Hela 48 hästar har dött under distanstävlingar i landet sedan 2014, varav 26 av dödsfallen inte rapporterats till FEI – vilket i sig är ett regelbrott. Sverige låter meddela att man inte skickar några deltagare till distanstävlingar i G7-området (där Förenade Arabemiraten ingår) från och med årsskiftet 2018, med anledning av bristande djurskydd. Det är hög tid att FEI också drar sig ur allt samarbete med länder som inte säkrar djurskyddet och som systematiskt bryter mot FEI:s regler.

Oktober/November 2017

Senhöstens frust går till Agria Djurförsäkring och deras projekt #stoppahältan. Agrias försäkringsstatistik visar på att över hälften av alla inkommna skadeärenden gäller hältor från leder, senor och ligament. Hälta är hästens nya folksjukdom. Genom projeket #stoppahältan vill Agria Djurförsäkring sätta stopp för hältorna. Detta genom ökad kunskap och medvetenhet om hur hältor kan förebyggas med hjälp av anpassning och variation i hantering och träning.

Vi tycker detta är en alldeles strålande kampanj och uppmärksamheten kring problemet kan förhoppningsvis bidra till att omfattande och plågsamma hältor, där utgången ofta bli avlivning, i viss mån minimeras.

Läs mer HÄR.

En hård spark tilldelas Internationella Ridsportförbundet, FEI, efter deras beslut att stänga av dressyrdomaren Leif Törnblad efter en intervju i Horsemagazine. I intervjun uttalade sig Törnblad kritiskt om flera ryttare och deras ridning.

Domare har en viktig roll inom hästsporten, deras bedömningar formar sporten och ryttare strävar efter de ideal som får höga poäng. Då måste vi också kunna ha domare som vågar tycka annat när idealen skadar hästen. FEI:s beslut visar än en gång att man inte accepterar åsikter som inte stryker reglementet medhårs.

Augusti 2017

Vi tilldelar vår första frust till den tyska hästtidningen Cavallo som i sitt septembernummer uppmärksammar djurskyddsproblemen inom dressyrsporten. De nordiska länderna har länge legat i framkant när det gäller att debattera hästarnas välfärd på tävlingar, och vi tycker därför att det är särskilt glädjande att ett ridsportmagasin i en så stor hästnation som Tyskland vågar utmana systemet och peka på de problem som faktiskt finns. Heja Cavallo!

Vi riktar vår första spark mot den amerikanska kapplöpningsindustrin, som på kort tid fått mycket kritik för bristande djurskydd. Det började med storloppet Hambletonian Stakes där hästarna drevs så hårt att flera svenska experter reagerade kraftigt med citat som ”Det var många hästar som fick rejält med spö över det upploppet”, ”Man kan inte njuta av Hambot 2017” och ”Den vidriga drivningen lägger sordin på hela segerglädjen.” Särskilt sorgligt var att det var en svensk kusk som stod för några av de fulaste drivningarna, vilket av en svensk travlärling och släkting till kusken kommenteras med ”Hur orkar ni bry er om alla drivningar? Såna är reglerna där. Hylla vinnaren istället!”. Kort därefter uppmärksammades det i media att elva hästar dött på den tuffa galoppbanan Saratoga på bara två veckor! Banan är sedan tidigare ökänd för att orsaka många dödsfall, och organisationen Horseracing Wrongs kämpar nu för att banan ska stängas.