Varje år ska årsrapporter från samtliga av de svenska trav- och galoppbanorna skickas in till Jordbruksverket. Hästvälfärdsgruppen har systematiskt arbetat med att sammanställa dessa rapporter för allmänhetens kännedom. Rapporteringen för 2013 var så bristfällig att Hästvälfärdsgruppen anser att Jordbruksverket måste se till att något görs för att öka rapporteringen till kommande år. Läs vår sammanställning och bakgrunden till vår kritik nedan.

Av de 34 rapporter som skall skickas in till Jordbruksverket årligen har vi för 2013 endast fått in åtta stycken, vilket alltså innebär att 26 banor saknas i den offentliga rapporteringen av djurskyddsläget vid landets kapplöpningsbanor. 2013 är därmed det sämst rapporterade året sedan vi började vårt arbete med att sammanställa banveterinärrapporterna – detta trots att 11 hästar dog under eller i direkt anslutning till lopp under 2013. Tyvärr kan vi också konstatera att många av de åtta banveterinärrapporterna, precis som tidigare år, är ofullständigt ifyllda – där många kommentarer och uppgifter saknas.

Fortsatt stora skillnader i rapporteringen av strukna hästar

Vi har tidigare år konstaterat att det finns stora skillnader i rapporteringen av strukna hästar. Här uppges av vissa veterinärer bara rätt och slätt antalet strukna hästar, medan andra veterinärer ger mer utförliga beskrivningar. Detta rapporteringsår är det endast två banor som anger en siffra på antal strukna hästar; Umåker anger att man har strukit tre hästar pga. hälta eller oregerlighet och Mantorp anger att man har gett 0 hästar startförbud. Resterande sex inkomna rapporter innehåller ingen egentlig information utan oftast bara en notis om att det i första hand är tränare/kusk som själva stryker hästarna innan start. Det finns alltså ingen uppgift om hur vanligt det är att hästar stryks på tävlingsdagen eller orsakerna till det. Tidigare år har de vanligaste anledningarna till strukna hästar varit oregerlighet eller hälta, men eftersom uppgift saknas från 32 av 34 banor kring detta i år är det svårt att dra några slutsatser.

Strykningar görs ofta i samråd med banveterinär och måldomare. I praktiken sker strykningar före lopp, medan startförbud vanligtvis delas ut efter lopp, av veterinärmedicinska skäl. Strykningar före lopp görs i allmänhet av tränaren och hamnar därför ofta utanför banveterinärernas rapportering. Betydligt fler hästar stryks alltså på tävlingsplatsen än vad som framgår av rapporteringen i banveterinärrapporterna.

Missbruk av spö och felaktig utrustning

Otillåten utrustning har tidigare år varit mycket vanligt i banveterinärrapporterna, exempelvis felaktig huvudstång och gasbinda som tungband. En enda bana nämner i 2013 års rapportering att detta överhuvudtaget har förekommit, men bara i ”enstaka fall”. Vaggeryds travbana rapporterar att man har fått bättre möjligheter att kontrollera bruk av felaktig utrustning tack vare att defilieringsvolten har flyttats.

I tidigare årsrapporter instämmer flertalet banveterinärer i att missbruket av körspö är ett stort problem, men i 2013 års åtta inkomna rapporter är tonen en annan. I hälften av rapporterna anger man att det är måldomaren som beivrar missbruk av körspö, men ingenting om hur vanligt det är. I den andra hälften av rapporterna anger man antingen ingenting (uppgift saknas) eller att veterinären har svårt att bedöma missbruk av körspö pga. att veterinären helt enkelt inte ser loppet/upploppet.

Olycksfall

Rapporteringen av olycksfall för 2013 är oerhört bristfällig. Hästvälfärdsgruppens kartläggning av dödsfallen på kapplöpningsbanorna visar att elva hästar dog under eller i direkt anslutning till lopp under 2013. Endast ett av dessa dödsfall finns i årsrapporterna omnämnt och därmed rapporterat till Jordbruksverket. Jägersro anger att inget allvarligare olycksfall har inträffat under 2013 – trots att två galopphästar fick avlivas akut på grund av frakturer de ådragit sig under lopp. Täby, Solvalla och Bollnäs hade alla fler än ett dödsfall vardera, men ingen av dessa banor har skickat in någon årsrapport.

Olycksfall av smärre slag har i tidigare årsrapporter inte varit ovanligt. Kalmartravet rapporterar i årsrapporten för 2012 om ca 50 fall per år. Tyvärr har man inte skickat in någon rapport för 2013. Sammanfattningsvis kan man konstatera att banorna fortsätter att rapportera olycksfall i mycket olika grad. De olyckor som inträffat har i tidigare rapporter mestadels varit sårskador, kolik, foderstrupsförstoppningar, trampskador, störtning (omkull före start), skenturer och enstaka avlivningar. I 2013 års mycket bristfälliga rapportering så är det bara några banor som nämner något om olycksfall överhuvudtaget; Mantorp rapporterar fyra skenturer och Sundbyholm skriver om ”ett flertal kolikanfall i samband med lopp”. Romme är den bana som skriver mest utförligt och nämner både omkullkörningar, lösa hästar, näsblödningar och balltramp. Övriga banor har givetvis inte varit fria från incidenter, men man skriver ”inga allvarliga olyckor har inträffat”. Synen på vad som är värt att rapportera om skiljer sig alltså markant mellan banorna.

Vi har av rapporteringen från föregående år kunnat se brister i möjligheten att ge skadade hästar snabb och korrekt vård på vissa banor. Eftersom bara åtta rapporter för 2013 har inkommit är det svårt att avgöra om läget har förändrats, men åtminstone en bana har fortfarande problem. Man skriver: ”Djursjukvårdsberedskapen kunde vara bättre. Tjänstgörande veterinär hinner inte åtgärda semiakuta problem och jourhavande veterinär har för lång inställelsetid. Detta medför att åtgärder som bäst skulle göras akut i regel får vänta till dagen därpå och behandlas av hästens ”hemmaveterinär” istället. Inte alltid bra då många hästar har lång resväg och därför får transporteras länge med sina skador.”

Rommetravet skriver i sin rapport att man under året fått anledning att lyfta djurägarens ansvar att meddela tävlingsarrangören och banveterinären ifall någon incident skett under transport till tävlingsplatsen. Länsstyrelsen i Dalarna gjorde även tillsammans med polisen en inspektion av transportfordon i samband med en tävlingsdag och kunde konstatera att flera fordon var överlastade. Djurens Rätt har anledning att anta att dessa åtgärder gjorts efter vår polisanmälan av incidenten med travhästen Pompano Mick som startade på Rommetravet i februari 2013 trots att han varit med i en trafikolycka på vägen dit.

Svårt för veterinärerna att övervaka djurskyddet

Av de åtta inskickade rapporterna för 2013 är det få som lämnar mycket information vad gäller banveterinärernas lokal och arbetsförhållanden, trots att det är en punkt där mycket kritik framkommit tidigare år. Tidigare har man främst kritiserat banveterinärens utrymme och översikt över banområdet. Banveterinärens placering och avstånd mellan banveterinärtorn och defileringsvolt har tidigare angetts vara för långt vilket gör det nästintill omöjligt att kontrollera djurskyddet i tillräcklig omfattning. I rapporteringen för 2013 skriver några banor att miljön är tillfredsställande, några lämnar ingen kommentar alls och några har synpunkter. En banveterinär skriver att banveterinärens lokal saknar både uppvärmning, belysning och förvaringsmöjligheter för journaler. Baserat på det ringa antalet inkomna rapporter kan man inte dra några slutsatser om hur läget har förändrats.

En banveterinär lyfter, liksom föregående år, behovet av att kontrollera djurskyddet för barfotahästar noggrannare. Hen skriver: ”Anser sedan länge att barfotahästar rutinmässigt borde kollas efter lopp. Misstänker att det förekommer missbedömningar som sällan uppmärksammas. Fråga mig inte hur det rent praktiskt skulle gå till. Bäst vore nog med dels en koll direkt efter lopp samt en koll dagen efter.

Checkrem på i defilering eller inte?

Checkrem i defileringsvolten tycks enligt tidigare årsrapporter vara tillåtet på cirka hälften av landets banor. Av de åtta rapporter som inkommit för året 2013 anger man antingen att checkrem är tillåtet, eller så lämnar man ingen information alls. Tidigare sammanställning av banveterinärrapporterna har visat att man på de banor där checkrem i defilieringen INTE är tillåtet har problem med att kuskarna ignorerar förbudet och kör till defileringen med anspänd checkrem ändå. Vaggerydstravet skriver 2012: ”Inte tillåtet, detta har också angivits i varje travprogram som extra information till kuskarna. Trots detta har ett flertal kuskar frekvent kört in på banan inför loppen och ignorerat detta. I några lopp var samtliga hästar anspända och uppcheckade”. För 2013 verkar man ha gått på kuskarnas linje och tillåter numera checkrem i defileringen. Hästvälfärdsgruppen ser med oro på det faktum att man tillåter checkrem i defileringen i allt högre grad, då anspänd checkrem gör det svårare att bedöma en hästs rörelsemönster och kan göra att hältor och asymmetrier missas av veterinären.

Sammanfattningsvis kan Hästvälfärdsgruppen konstatera att…

  • Inrapporteringen av banveterinärernas årsrapporter är anmärkningsvärt bristfällig för 2013. Endast åtta av de 34 banorna har skickat in rapporten och i de inkomna rapporterna är många frågor obesvarade. Detta gör att det är mycket svårt att dra några slutsatser av underlaget och det är därför omöjligt att uttala sig om hur djurskyddsläget på landets kapplöpningsbanor har förändrats från föregående år.
  • De brister som banveterinärerna rapporterade om 2012 kvarstår i någon mån även 2013, men i vilken utsträckning är svårt att säga då underlaget är så bristfälligt. De vanligaste bristerna som veterinärerna framhåller 2011 och 2012 är överträdelser i utrustningsreglementet samt brister i veterinärens egen arbetsmiljö och därmed möjlighet att bevaka djurskyddet. Rapporteringen för 2013 ger ingen klar bild av hur detta har förändrats.
  • Rapporteringen är mycket ojämn mellan banorna även i år. Vissa veterinärer fyller i rapporten utförligt och redogör för samtliga punkter, medan andra rapporter är till stor del innehållslösa och lämnar mycket lite information. Det reser återigen frågan vad syftet med banveterinärrapporterna egentligen är?
  • På de banor där vi vet att det förekommit dödsfall under 2013 har endast två av dessa banor skickat in sin årsrapport. Jägersro är en av dessa, men i den rapporten nämns inget om att två hästar har avlivats på grund av frakturer.
  • Allt fler banor tycks tillåta anspänd checkrem i defilieringen. Hästvälfärdsgruppen misstänker att detta är en eftergift gentemot tränare och kuskar som tycker att det är besvärligt att olika regler gäller på olika banor, och att det kräver extra arbete att spänna checkremmen efter defilieringen. Vi ser med oro på att banveterinärer och tävlingsarrangörer känner sig tvingade att släppa på denna regel, då en anspänd checkrem kan göra det svårt att bedöma rörelsemönstret och hältor kan därför gå oupptäckta. Hästvälfärdsgruppen anser att detta är en klar försämring i djurskyddet och att det är ett steg i helt fel riktning. Mot bakgrund av den kritik som riktats mot besiktningen av travhästar, och som i tävlingsdjurskyddsutredningen inte ens ansågs vara en ”besiktning i ordets rätta bemärkelse”, bör anspänd checkrem i defilieringen vara förbjudet på samtliga banor.
  • Banveterinärrapporterna är den enda rapportering av djurskyddet vid landets travbanor som allmänheten har tillgång till. Antalet till Jordbruksverket inskickade rapporter var lågt för 2012 (mycket sämre än 2011 års siffror), och är 2013 ännu lägre, trots att man från Jordbruksverkets sida har startat ett projekt som bland annat syftar till att öka inrapporteringen. Många banveterinärer tycks helt enkelt inte se nyttan med att skicka in rapporterna. Något måste göras för att öka andelen inskickade rapporter.

Tidigare sammanställningar av banveterinärrapporterna: